Det termiska inneklimatet (temperatur, värmestrålning, luftrörelser och drag) i en lokal påverkar människan på flera olika sätt. Vi blir trötta och okoncentrerade av för höga temperaturer, är det för kallt får vi svårt att göra saker fysiskt. Dessutom har forskarna kunnat belägga att de flesta människor reagerar rätt lika på olika temperaturer – förutsatt att människorna i fråga ägnar sig åt ungefär samma typ av aktivitet och har klädsel anpassad för aktiviteten i fråga.
För kontor och bostäder är en lämplig innetemperatur på sommaren 23-26°C, på vintern 20 – 24°C. Att det bör vara varmare på sommaren beror på att skillnaden mellan ute- och innetemperatur blir för stor annars, lätta sommarkläder gör att vi skulle frysa inomhus om vi inte höjde temperaturen något. Temperatur är lätt att mäta, ett vanligt misstag är dock att bara mäta på en punkt. Stora fönster där solen ligger på kan innebära mycket hög värme under sommaren för dem som sitter nära och för dem spelar det ingen roll att temperaturen vid dörren sex meter bort är perfekt enligt de regler som finns. Det är alltså precis lika viktigt att kontrollera människornas upplevelse av temperaturen som att mäta den faktiska temperaturen.
vårt kalla klimat gör det lätt att första hand tänka på uppvärmning när man diskuterar det termiska klimatet. Idag har vi dock mycket väl isolerade byggnader och nästan alla arbetsplatser (och många bostäder) är fyllda med maskiner som alstrar värme. Datorer, skrivare och kopiatorer är några av de saker som påverkar temperaturen och gör det varmare. Kyla är alltså idag minst lika viktigt som värme.

Konsekvenserna av en felaktig temperatur är välkända för de flesta av oss. Bara några grader för hög, eller låg, temperatur minskar vår prestationsförmåga. Vår effektivitet minskar tydligt, men också säkerheten blir sämre. Vår förmåga att tänka går ner och resultatet av arbetet blir sämre än det skulle ha blivit om vi utfört det under bättre temperaturförhållanden. Ett tydligt exempel på en arbetsplats där temperaturen är mycket viktig är flygledartorn. En flygledare som arbetar i en för varm lokal får försämrad koncentration vilket i just detta fall kan få förödande konsekvenser för många människor. En femgradig höjning från 22 till 27 grader innebär en minskning av koncentrationsförmågan med mellan 30 och 50 procent. Fem grader varmare inneklimat skapas lätt av kraftigt solsken en varm sommardag.
För låg temperatur får också konsekvenser. Ett vardagligt exempel på hur viktig temperaturen är för vår förmåga att arbeta är känsligheten och finmotoriken i fingrarna. Redan vid 20 grader blir den sämre än den är vid 22 grader. Skälet till detta är att kroppen anpassar sig efter omgivningens temperatur – när det blir kallare koncentreras därför kroppens egen värme till de viktigaste organen medan temperaturen i armar och ben sänks. Vid 16°C sjunker fingrarnas temperatur så mycket att det blir svårt att skriva. Även komforten blir snabbt sämre om det är för varmt eller för kallt. Ingen gillar för varma lokaler, eller för kalla. Och de flesta av oss har ungefär samma preferenser. Därför är en viktig del av arbetet med att skapa ett bra inneklimat at ta reda på ”brukarnas upplevelse”. Man frågar helt enkelt de som använder lokalerna vad de tycker om temperaturen. Svaren är en utmärkt första indikator på om det finns problem att åtgärda eller inte.

LUFTKVALITET
Luften är den del av inneklimatet som ofta är svårast att sätta värde på och diskutera. Bra luft tas för given. Dålig belysning är lätt att upptäcka, och att göra något åt. Men hur vet vi att det är luften det är fel på? Och vet vi hur luften påverkar oss?

Att dålig inneluft påverkar människor negativt är forskarna eniga om. Vår prestationsförmåga försämras, liksom vår hälsa. Vi har, sedan ett antal år, en i det närmaste explosionsartad ökning av astma och allergi bland barn. Exakt vad ökningen beror på vet man inte, men att inneluften har stor betydelse i sammanhanget är helt klart. Det bedrivs mycket forskning om luften utomhus. Vi vet att bilavgaser och fabriksutsläpp ska begränsas, de flesta tycker säkert att luften ute är viktig för vår hälsa. Luften inomhus är dock ännu viktigare. Ändå är forskningen om inneluften mycket begränsad.
Det finns två skäl till att inneluften är minst lika viktig som uteluften:

1. Vi nordbor tillbringar i genomsnitt 90 % av vår tid inne. Vi är hemma, på jobbet och i olika typer av lokaler.
2. Inneluften är uteluft plus alla de föroreningar som kommer till inomhus. Föroreningarna kommer från oss människor, våra aktiviteter (som exempelvis matlagning, material i möbler och andra saker vi har inne, maskiner, djur mm). Även byggmaterial och emissioner från rengöringsmedel förorenar inomhusluften.

Det finns en mängd luftburna föroreningar att ta hänsyn till när det gäller inneluften. För några av dem finns gränsvärden, men forskningen har inte kommit särskilt långt på detta område. De viktigaste ämnena vars hälsoeffekterna är så pass väl kända att man har kunnat fastställa riktvärden beträffande högsta acceptabla koncentration är formaldehyd, radon, kolmonoxid, kvävedioxid, ozon och partiklar. Luftens kvalitet avgörs också av vilken luftomsättning lokalen har. Ett absolut minimikrav, som många anser är lågt satt, är att i varje rum ska ventilationen se till att luftbytet är 0,5 luftomsättning per timme.

Det enklaste sättet att ta bort föroreningar, och att ordna en bra luftväxling, är att installera en modern ventilationsanläggning. En bra ventilationsanläggning ger ett tillräckligt stort luftflöde utan att skapa störningar som buller, vibrationer eller drag. Den har bra filtrering av luften och är enkel att styra när det gäller exempelvis tilluftstemperatur och flöde. Anläggningen ska också vara lätt att sköta. Moderna system är eleffektiva, och idag har de i stort sett alltid värmeåtervinning. Båda dessa faktorer sänker driftskostnaden och investeringskostnaden kan därför tjänas in relativt snabbt. Ett vanligt problem med ventilationen är att den luft som tillförs inte ör tillräckligt ren. Detta ordnas genom god filtrering av tilluften. Ju högre kvalitet på filter, desto bättre rening av luften. Detta förutsatt att filtret byts tillräckligt ofta. Ett gammalt och smutsigt filter renar inte luften, tvärtom kan det göra dålig luft ännu sämre eftersom det släpper ifrån sig föroreningar som filtret fångat upp tidigare. En annan aspekt är att många material släpper ifrån sig stora mängder föroreningar inne i byggnaden. Därför bör man i så stor utsträckning som möjligt välja så kallade lågemitterande material – alltså material som ger ifrån sig låga mängder föroreningar. Detta är viktigt både när det gäller byggmaterial, möbler och tyger. Väggar och golv kan släppa ifrån sig föroreningar, liksom möbler och textilier. Ju mindre föroreningsavgivning, desto bättre luft. Eftersom rengöringsmedel förorenar luften är det viktigt att det finns instruktioner om vilka medel som ska användas och hur. Konsekvenserna av dålig inneluft är rätt tydliga för de flesta av oss. Vi blir trötta, vi får svårt att koncentrera oss, vi presterar sämre och vi blir dessutom lättirriterade. Alla som suttit länge i en möteslokal med dålig ventilation vet att det som tänks, och sägs, i slutet av mötet inte riktigt brukar hålla samma höjd som det som sögs i början. Vi blir helt enkelt lite dummare av dålig luft.

Tweet